Testing – 10.4

Efter att ha slitit i X onödiga timmar på gamla oupptäckta ”sista-minuten” buggar före ett acceptanstest, så vet jag vad kommande obligatoriska grundregel i utvecklingsmiljön blir nu när vi får chansen att revidera den en aning.
1. Unittester
2. Mera unittester
3. Gissa – ännu mera …

Demokrati på låtsas

Jaja, går det inte på riktigt så får du väl skapa lite virtuell demokrati istället. I det här spelet eller dess uppföljare kanske – Democracy (2) är ett strategispel, där man kan välja ett antal länder, för att sedan styra dom under så många valperioder man kan innan det går åt pipan. Det finns mängder och åter mängder roliga inställningar att testa.
Själv provade jag att göra Sverige till allt ifrån ett hippesamhälle till ett uberrepressivt samhälle.
Vad man snabbt fått lära sig är att (i spelet) så handlar det om kompromisser och åter kompromisser för att hålla sina väljare (rätt så) nöjda. I det uberrepressiva samhället kastade liberalerna ägg på mig, emedan patrioterna hyllade mig. I det ultimata vänstersamhället blev min politiker skjuten av en missnöjd högerflank osv.
(Det var nästan roligare att bygga absurda samhällsstrukturer … hmm – undrar vad Ask och Bodström har på sina jobbdatorer:)

Spelutvecklarna verkar ha fattat att sådant skräp som IPRED1 inte behövs –
Du köper det från deras hemsida, och det är inget DRM på det. (Jag har inte provat det i WINE).

Riksdagssvar fråga 4 samt Klamberg + Åkesson debatt och lite om magkänsla

Inget specifikt nytt på debatten mellan Klamberg + Åkesson idag direkt..
En bra debatt, men den som läst argumenten från båda håll vet vad som sägs – det mesta har sagts och vridits på.
Klamberg visar på bristerna – Ingvar säger ”lita på mig o oss” samt ”andra länder gör det”-
och det är väl det en del handlar om..
Det var en hel del prat om magkänsla, och historik. Det har nog framgått vad min magkänsla säger…. Proportionerna är orimliga. Även om det säkert är lattjo lajbans att sitta och bygga samt söka fram sammanband, och knäcka krypton et al.. Det måste gå att bedriva underrättelsetjänst utan att konstant scanna all vår gränsöverskridande kommunikation efter vissa parametrar. Den fullt berättigade kritiken kvarstår – men det är främst våra politiker vi ska angripa i detta.

Kanske missade jag något intressant efteråt- jag var för trött för att stanna på eftersnack efter en lång dag.
Klamberg skriver mer här – han var även på den debatt TU hade idag.
Det är en låst position – Det måste in något nytt i debatten för att det ska ta fart.
Det hela är egentligen ganska enkelt:
Antagligen tycker man att det är ok med förfarandet ”Ta all kommunikation och sök i den” eller så funderar man om det är den enda lösningen. På vilket problem frågar vi igen och igen? – Det yttre hoten säger man. Igen och igen. Samma problem som i IPRED: rättfärdigar syftet metoden politikerna använder ?

Intressant är att man faktiskt börjar känna igen en hel del folk som är insatta i frågorna (Tjena Mark, Jens, Erik, Magnus 🙂

Lite om riksdagssvar:
Några medborgare (mig inräknat) med skilda politiska värdegrunder bestämde sig för att ställa några enkla Ja/Nej/Vet inte frågor till de enskilda ledamöterna i FRA-frågan, se Riksdagssvar.se. Vi ville dels öppna för vidare dialog och debatt, och dels försöka förstå hur det kunnat bli så totalt olika tolkningar kring FRA-lagarna ledamoter,experter och medborgare emellan.

Angående fråga 4 i riksdagssvar: Denna undersökning genomförs med hjälp av en dator placerad utanför Sveriges gränser. Om den s.k. FRA-lagen varit i kraft hade dina svar automatiskt överförts till en statlig myndighet.

Inte din trafik väl?
FRA säger att de bara lyssnar på trafik över landets gränser. Vad gör din trafik just nu… just det, du surfar till en sida i ett annat land. Var går dina mail -just det, mellan olika routrar i olika länder. osv…

Svarstatistiken visar återigen att de två största ligger långt efter.
Intressant att man samtidigt säger sig vilja efterapa Obama-metoden.


Olof skriver om fråga 4 här.
Opassande här

Frankrikes avstänging av användare stöter på patrull?

Frankrike har ju som bekant antagit en lag där användare kan bli avstängda från Internet. (3-strikes and out). Det som man också varit orolig för är den tidigare lobbyingen för att få in sådant här ”skräp” generellt med telekompaketet genom eu-direktiv. (Det är helt bisarrt att sådant här kommer på lagförslag, men den som följt IT-politiken ett tag ser också att många fler idiotförslag är på gång).
I ett läckt dokument har kommissionen krävt svar på flera grundläggande oklarheter,
och bett Frankrike vänta med införandet av den s.k HADOPI lagen.

Enligt Horton innehåller dokumentet frågor som
”the French government is asked to clarify include:

– Internal market issues: how it will deal with infringements of French copyright that occur outside France, and infringements of foreign copyright by French users?

– Whether the sending of warning messages implies any actual knowledge on the part of an ISP? (The answer to this will be important for the ISPs).

– On what basis is it determined that a case will be pursued? What criteria are used?

– How is it justified to have an administrative authority and not a court? It points out the that: – The measures must satisfy the legal test of proportionality

– The means of securing an Internet access must not result in a general obligation for surveillance on the part of the ISP.

– The Internet is used for many services other than creative content – The law should detail measures for the development of new business models

– The law appears to jeopardise the right to due process and does not specify how errors will be avoided.

– Disabled people have special rights which could preclude cutting off their access

Dags att ställa dessa frågor nu– bättre sent än aldrig..Man kan ju hoppas att de sansar sig.

Läs mer hos IPTEGRiTY

Enligt Horton nämns också Telekompaketet flertalet gånger.
Jag kan inte franska och kan därför inte läsa originalartikeln..

Riksdagssvar fråga/påstående 3

Några medborgare (mig inräknat) med skilda politiska värdegrunder bestämde sig för att ställa några enkla Ja/Nej/Vet inte frågor till de enskilda ledamöterna i FRA-frågan, se Riksdagssvar.se. Vi ville dels öppna för vidare dialog och debatt, och dels försöka förstå hur det kunnat bli så totalt olika tolkningar kring FRA-lagarna ledamoter,experter och medborgare emellan.
Idag sambloggar vi kring fråga 3, med vad jag antar olika vinklingar – jag har som vanligt ingen aning om vad de andra skriver.

Fråga 3 till ledamöterna löd:

Enligt Europakonventionen är det stor skillnad mellan ett brev skrivet på papper och ett elektroniskt brev?

Aktuell svarsstatisk:

Jag tycker faktiskt att det är märkligt att de två största partierna har så dålig svarsstatisk på en sådan här omdebatterad fråga. Eller märkligt – uselt är ordet.
Vad säger du? Är det skillnad på e-post och ett vanligt brev, och varför/varför inte?
Se de individuella ledamöternas svar på Riksdagssvar.se

I artikel 8, Europakonventionen hittar vi:

Artikel 8
1 Envar har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv sitt hem och sin korrespondens.

Skiljer man alltså på vilket medium som används? Borde man det?

Hur agerar våra myndigheter i övrigt? De registrerar det som inkommit som snigelpost eller e-post som offentlig handling. Man behandlar dem lika. Borde brevhemligheten gälla e-post?

If it walks like a duck and quacks like a duck, I would call it a ….?

Centrum för rättvisa länkar till två uppmärksammade fall från Europakonventionen som berör denna fråga.

Anders skriver om sin besvikelse med den dåliga svarsstatistiken.
Opassande skriver om lagskillnad och konsekvenser
Olof reflekterar

PS och som flera bloggare tipsat om redan..
Veckans ”måste läsa” är två artiklar ur sydsvenskan:

”Dörrarna stängs” – ANDERS R OLSSON
Per T Ohlsson – Är staten alltid god?