Den där andra tjänsten…. Identi.ca

p { margin-bottom: 0.21cm; }a:link { }

Alla vet vad Twitter är. Den överlägset största tjänsten för microbloggande.
Visst, Twitter är gratis, man drunknar inte i reklam, och jag är övertygad om att tjänsten gjort mycket för att snabba upp informationsspridning i denna värld…Inget ont så om Twitter, men det är levande, dynamiskt, vibrerande och viktigt med alternativ. Alternativ driver på utvecklingen, och ger oss en chans att byta om ett företag av någon anledning beter sig dåligt eller levererar sämre tjänster.
Således, även Twitter har en motsvarighet, en motsvarighet med vissa fördelar till och med.
Identi.ca heter den. Så vad skiljer den tjänsten från Twitter? Och varför skulle man prova den?
Den är täckt av AGPL och Creative Commons. Programvaran är Open Source och man kan själv sätta upp en egen server om man vill.
Många FOSS-människor hänger på Identi.ca, och det går att direkt ifrån Identi.ca posta till både Facebook och Twitter.
Man kan posta bilder direkt utan extratjänster, och den stödjer OpenId. Där twitter är centraliserat är Identi.ca federerat vilket borgar gott för upptider.
Läs lite mer om betydelsen av det här.
Många twitterklienter stödjer Identi.ca, som t.ex. Twidroyd på Android, och Gwibber
Genom att uppmuntra och använda fria alternativ så slipper man stå utan tjänster den dagen ens favorittjänst inte passar mer. Så, testa Identi.ca som ett komplement.

EDIT: I dag skriver SVD och Dn om hur Twitter (och kanske andra tjänster) funderar på att lämna ut uppgifter om användare. Nu vet jag inte hur lättvändigt Twitter kommer att göra detta, och på vilka grunder, men det är exempel på att det alltid behövs alternativa tjänster som exempelvis Identi.ca, Libre.Fm och Duckduckgo. Med mera.

God jul!

p { margin-bottom: 0.21cm; }a:link { }
Så var det jul igen. Är man trött på konsumtionssamhället o hysterin så finns det ju många alternativ till julklappar. (eller att fira midvinterblot istället:) Många ger julklappar i form av välgörande ändamål och ideella organisationer, som t.ex. WWF, Naturskyddsföreningen, Amnesty, Greenpeace och så vidare. Det är bra
Men,För de som gillar öppen information och fri programvara finns det ju också en mängd alternativ. Idg kör just nu en wikipeda-kampanj, men det finns fler närliggande organisationer som arbetar med digital informationsfrihet i någon form – EFF, FSF, Wikileaks och många fler.

Själv brukar jag sätta in någon hundring till ett fritt programvaruprojekt jag gillar då och då. Detta bara för att uppmuntra till vidare utveckling. Betala för något som är gratis? Mja, ser det inte som betalning utan uppmuntran för programvara man använder under flera års tid. Och det är garanterat billigare än properitära licenser ändå.
Så till jul satte jag in en slant till wikipedia, eff ,wine och calibre.
God jul!

Open Office 3.3 på gång

p { margin-bottom: 0.21cm; }a:link { }

Det ser ut som att en av årets julklappar kommer först efter jul. Det gäller Open Office 3.3 som har blivit aningen försenad. Men den som väntar på något gott…
För dig som trots de senaste årens uppmärksamhet inte vet vad Open Office är eller inte har testat det så är enkelt beskrivet en fri och öppen motsvarighet till Microsofts Office-paket.
Open Office klarar mig veterligen att importa och exportera alla större Office-format. Så för en privatperson är Open Office ett bra alternativ till Office. Helst om man vill spara någon tusenlapp samt uppmuntra Open- Source användande.
Det finns t.ex. flera kommuner som har gett sig på att köra Open office idag.
Open office är inte fulländat i alla avseenden, men förbättringar sker ständigt. Excel samt powerpointmotsvarigheterna kunde vara bättre, och gränssnittet skulle kanske behöva en lyft. Men det är också objektivt – Gillade du Office innan dess ”ribbon” gränssnit kommer du att gilla Open Offices gränssnitt också
Kraftfullt, fritt, öppet och gratis. Finns inte många anledningar att köpa ett Office paket längre;)
Open Office finns här
Bloggare som har många intressanta OOO-artiklar här

DD-WRT – dunderkur för routern

p { margin-bottom: 0.21cm; }

Ofta när man köper en trådlös router så kanske man inte kollar upp alla specifikationer. Det finns intressantare saker att lägga tiden på tycker de flesta (jag bland annat). Det är ändå lätt att också inse att det finns otroligt mycket som skiljer både modeller av märken samt prisklasser åt. Det gäller både prestanda och funktioner.
Stiger man några tusen i prisklassen kan man ofta få extra saker som hotspot, openvpn-server, splittade WLAN, bryggor, WPA2, bra brandvägg osv.
För att inte tala om en snabbare, stabilare router.
Men…
Det finns också ett bra sätt att få detta betydligt billigare.
*Tam-da*
OpenWRT samt DD-WRT är två olika (linuxbaserade) open-source projekt som ger användaren funktioner vilka endast återfinns i betydligt dyrare routrar annars – om de ens finns där. Projekten är ofta optimerade för specifika routrar och använder då routerns hårdvara bättre än de generella firmwares som ligger installerade på dem från början. Det innebär att alltså att din router kanske klarar mer tuffare uppgifter, blir snabbare och stabilare.
Jag har självt hitintills använt DD-WRT, då det verkade vara enklast att komma igång med. DD-wrt har också ett enkelt men funktionsrikt användargränssnitt, där man kan ställa in det mesta. Är du en riktigt hacker kommer man åt att köra kommandon och IP-tables direkt.
Men för oss vanliga dödliga så räcker ofta de grafiska inställningarna.
Hur kommer man igång med att använda DD-WRT:
  • Följ NOGGRANT instruktionerna för routern. Du kan (har jag läst ) bricka den annars.
Det finns en utmärkt Wiki, samt ett forum att vända sig till om du stöter på frågor.
Jag är jättenöjd med DD-WRT och skulle idag inte kunna tänka mig en router utan det. Upplever att flera av de extra funktionerna och snabbheten/stabiliteten är sådant jag inte skulle klara mig utan.Fy för förr när man körde en gammal instabil D-link..
Visst kan man ju också hoppas att någon större tillverkare börjar installera DD-WRT som sitt routergränsnitt/fireware direkt från fabrik. Men, det vore att ge för? mycket funktioner till för lågt pris så jag antar att det inte kommer att hända.
Har du en ledig kväll så hittar du DD-WRT här

Libre.fm – ska Last.fm oroa sig?

p { margin-bottom: 0.21cm; }

Last.Fm är en stor site/community på nätet för oss musikintresserade. Mängder av artister och band trängs där, och vi användare får (vissa) gratis radiostationer med förslag på sådant man gillar. Användarens musikpreferenser får siten efter användarens spelstatistik. Rent konkret tillåter man alltså en plugin till sin musikspelare att samla in lyssningsstatistik. Last-fm är ett rätt ok community tycker jag. Snyggt, enkelt och lättanvänd.
Men, precis som med andra tjänster med monopolliknande ställning finns det också potentiella problem med Last.fm. Ett problem är att du inte har kontroll på hur dina data kommer att nyttjas.
För ca ett år sedan ville utvecklaren Matt Lee skapa ett fritt alternativ där användaren har rätten till sin egen data, och där användaren avgör vad som händer med den. Resultatet blev Libre.Fm!
Efter att använt Libre.fm i ca ett halvår, är jag halvnöjd, det är bara är de mest basala funktionerna som är implementerade ännu. Jag gillar statistikinsamlingen och den vision projektet har men de måste få med några ”features” till för att det ska blir en fullödig Last.fm ersättare.
En vision är att få musiker att lägga upp sina alster som CreativeCommons för fria libre.fm radiostationer.En annan är att länka ihop detta med andra fria tjänster som Identi.ca. Skulle ju vara coolt om man länkade med Jamendo
Projektet verkar behöva utvecklare, så låter det intressant,…Det står alltmer klart att i framtiden kommer behöver vi alternativa, öppna och fria tjänster.
PS Det går att importera all din gamla spelstatistik från Last.fm.
Det går också att enkelt låta allt du scrobblar till ditt libre.fm också vidare scrobblas till ditt Last.Fm konto.

Fast Last.fm behöver inte oroa sig – än.

Lägger inte mina pengar på politisk censur

p { margin-bottom: 0.21cm; }a:link { }

Den senaste veckan har vi blivit bjudna på ett skådespel som överträffar många filmer. Själv tycker jag det stora har varit det faktum att en organisation har blivit globalt censurerad av en mängd aktörer, utan att ha begått lagbrott mot någon lag. Obekväma för några – sannerligen – men inte dömda för lagbrott. Tyvärr visar det hur lätt det är att stänga av något genom politisk vilja. Det visar också vikten av öppna och fria tjänster (inte fri som i gratis), och vikten av alternativ. Vikten av att inte låsa sig till en aktör.
Just nu pratar jag om att Paypal, Mastercard, Visa, och Amazon stängde av wikileaks utan några som helst lagliga skäl. EasyDNS kommer lite lättare undan eftersom var de utsatta för ddos-attacker som hotade hela deras nätverk. Men det kan nästa gång vara vilken annan organisation som helst. Aktörerna kan inte använda några moraliska argument – du kan fortfarande kan beställa skum porr, skänka tilll rasistiska organisationer, köpa nazistböcker och vad annat genom dessa tjänster – Därför går någon slags vaga moralargument helt bort. Det handlar naturligtvis om påtryckningar för att stänga en obekväm organisation. I detta fall har aktörer som Twitter och Facebook agerat mer rationellt och haft kudos. De har inte censurerat.
Men vågar man lita på att de inte gör det nästa gång?
Jag reagerade argt, och stängde mitt paypal, samt amazonkonto och lät dem veta varför. Jag kommer så gott jag kan undvika dessa och välja andra om det finns. Men det får mig också att inse hur begränsade vi är med val. Slopa Visakort – kom igen, vad är alternativen – Finns dom? Tack och lov finns det i alla fall alternativ till Paypal och Amazon. Jag är inte naiv nog att tro att det gör det minsta skillnad i det stora hela, men personligen känns det bättre. Mina shoppingpengar ska inte gå till politiskt drivna censureringar.
Amazon alternativ – här är det bättre: förutom våra svenska adlibris m.m så finns t.ex Barnes & Noble

PS
Jag tycker dock att de ddos attacker som utförts mot de censurerande aktörerna är helt förkastliga.

Chatta hårt med Pidgin

p { margin-bottom: 0.21cm; }a:link { }

Det finns vissa program som är bland det första jag installerar oavsett vilken dator jag konfigurerar upp. Ett av dem är chattprogrammet Pidgin. En stor anledning är det att man samtidigt kan använda alla sin användare från facebook, gtalk, msn, irc med mera i ett och samma chattfönster. Prova det med Msn messenger om du kan…(hint: finns inte stöd) . Har man väl vant sig att nyttja chatten på detta sätt så är det helt omöjligt att gå tillbaka till något annat som bara stödjer en chatttyp. Så fruktansvärt smidigt. Sedan är det ju ingen nackdel att Pidgin är multiplattform heller – vilket gör att du kan köra det på Mac, Linux och windows.
Till pidgin finns också en uppsjö av plug-ins som utökar funktionaliteten. En plug-in jag definitivt rekommenderar är den som slår på autokryptering av chatt – oavsett protokoll du använder. Dvs du pratar krypterat över facebookchatt, msn osv. OTR heter den, och en guide till hur du konfigurerar den (enkelt) googlade jag fram här
(Sitter du på en Mac och använder Adium har du den redan)
Hämta hem Pidgin här.

Random hack of kindness

I helgen går Random Hack of Kindness – den goda hackertävlingen – av stapeln på flera ställen i världen. Tyvärr inte i Sverige denna gång. Tycker det verkar högintressant. Men får hoppas på nästa år.
(Fast å andra sidan går det säkert utmärkt att  göra sitt eget snälla IRL-hack under helgen ändå genom att vara schysst mot någon.:)

Vad är I2P

p { margin-bottom: 0.21cm; }a:link { }

Alltmer som sidor blockeras, personlig information lagras, email avscannas, och digitala spår sätts över hela nätet finns det hos journalister, bloggare, uppgiftslämnare och andra ett behov att kunna kommunicera eller inhämta information anonymt. Det gäller framför allt i repressiva länder som Kina, Iran osv. Men man kan också se det som respons på de oproportionella avlyssnings och traffiklagringslagar som tillkommit på Internet de senaste åren. Eftersom kreativitet hör till människans innersta väsen, så finns det också en del ganska lättanvända metoder och verktyg för att hålla sig lite mer skyddad på Internet. Ett av dem är Tor som jag skrev om tidigare, men
det finns också en likvärdig tjänst kallad I2P.
I2P kan sägas vara ett Internet som ligger ovan på det vanliga Internet. Det är krypterat och anonymt. Till skillnad från Tor är det också avsett för tyngre belastning som t.ex. torrenttrafik och liknande. Likt Tor går det att komma ut på vanliga Internet – men huvudtanken är att man huvudsakligen huserar på I2P nätet. Till I2p finns det mailservrar, torrentklienter, ircklienter och mer. I2p arbetar bland annat tillsammans med Pegasus-projektet som fokuserar b.la på mänskliga rättigheter i Nord-Korea. I2P har också boten på en del andra TOR-Problem.
Så varför skulle man då använda I2P som vanlig användare? Ja, man hjälpa andra som verkligen behöver nå Internet genom att bygga ut I2P-nätverket. Ungefär som Skype så har man en klient igång på sin dator, vilken slussar I2P-trafik till andra datorer. Varenda nod hjälper till att snabba upp det befintliga I2P-nätverket. I2P känns lite modernare än Tor i sitt upplägg och problemet med Tors-exitnoder försvinner ju helt
I2P tar du hem här, och en bra guide hittar du här.

Kom igång med Ubuntu

(En kort text jag skrev i ett annat sammanhang för nybörjare. Eftersom den inte kom till användning där så lägger jag ut den här istället)

p { margin-bottom: 0.21cm; }a:link { }

Val, val och flera val. Det är av val jobb, livstil, dagis, samhälle, politisk färg, mat, färg på tröjan. Visst kan det vara jobbigt men också fantastiskt ibland. Frihet ska uppskattas. En typ av val man som vanlig datoranvändare kanske inte funderar på varje dag är valet av operativsystem på datorn.
Oftast fungerar det ju så att man köper en ”PC” och betalar för någon version av Windows som följer med. Eller så köper man en Mac från Apple, och får då med Mac OS X. Men, det finns ännu ett val som alltmer seglat upp som ett bra alternativ det senaste åren. Ett friare alternativ – Ubuntu, mitt i gränslandet mellan Windows och Mac OS vad gäller funktioner, utseende och användarvänlighet.
Ett operativsystem kanske inte låter så spännande, så varför skulle en helt vanlig datoranvändare vara intresserad av detta alternativ. Är inte sådant bara för ”nördar”? Nej, inte alls, tvärtom finns det flera skäl att finna detta alternativ intressant ur ett frihetligt perspektiv.
Men först, vad är då Ubuntu?
Ubuntu är själva operativsystemet på datorn, det vill säga motsvarigheten till själva Mac OS X/Windows. Alla dessa operativsystem har i grund och botten likvärdig funktionalitet, men de skiljer sig också åt en del. Några av Ubuntus styrkor är :
Frihet
Ubuntu bygger på öppen källkod och fria programvaror. Det i sig innebär bland annat att man som användare slipper licensavgifter, och om man så önskar fritt kan dela med sig av programmen vidare. Grundfilosofin är att att mjukvara ska finnas tillgänglig utan kostnad, kunna användas av alla oavsett språk eller eventuella handikapp, samt att människor ska ha friheten att modifiera och anpassa sin mjukvara på vilket sätt de själva vill.
Eftersom det inte, somhos Mac OS X/Windows, finns juridiska eller licensmässiga restriktioner på hur Ubuntu får installeras kan du använda det på samma datorer där du kör ditt Mac OS X/Windows.
Funktionalitet och användbarhet
För en användare med vardagliga behov så finns det mesta av programvaran med redan i installationen av Ubuntu. Många kända program såsom Firefox, Skype, Open office finns, men också en enorm flora av alternativ. För några år sedan var inte Ubuntu användarvänligt, men idag kan vem som helst klara av att använda det.
Ekonomi
Direkt när du köper en Windows/Mac OS Xmaskin betalar du en viss del för operativsystemet. Sedan tillkommer det ofta flertalet kostnader, såsom officepaket och annat. Till skillnad från Mac OS X/Windows är Ubuntu gratis att använda. Det gäller också dess program som officepaket med mera. Ubuntu ger en ekonomisk frihet.
Snabbhet
Säkerhet
Det finns bara ett fåtal kända virus och trojaner på Ubuntu. Jämför det med t.ex Windows som har över 100 000.
Historien bakom Ubuntu
Bakom står Ubuntu står företaget Canonical, som grundades av den sydafrikanske miljardären Mark Shuttleworth. Shuttleworth blev rik under dot.comeran runt millennieskiftet. Han jobbade dessförinnan med fri programvara, bland annat i form av GNU/Linux genom projektet Debian. GNU/Linux har varit en succé på servar och mobiler, men är inte lika välanvänt på den vanliga hemdatorn. Ubuntu, som bygger på GNU/Linux fokuserar på att överbygga den klyftan. Shuttleworth står också bakom ”Shuttleworth Foundation”, en icke-vinstdrivande stiftelse för innovation och bildning i Afrika.
Fri programvara politisk?
Fri programvara är inte, som någon ibland kan tro, politik. Det är ren juridik, dvs en licensform.
Hur gör man för att testa Ubuntu på sin PC eller Mac utan att ”ta bort” något? Det finns några olika alternativ:
  • För den med ingen/liten datorkunskap så är ett tips att börja med att ladda ner de fria programmen, Firefox, Open office och Gimp gratis från Internet och installera dessa på din befintliga dator. De motsvarar de kontorspaket, webbläsare och bildbehandlingsprogram som används i Ubuntu. Använd dessa ett tag och se om de uppfyller dina behov.
  • Vill man direkt testa Ubuntu, finns det ett installationpaket kallat Wubi, som låter dig enkelt installera Ubuntu i testsyfte inifrån Windows precis som vilket annat program som helst. Enkelt att testa, enkelt att ta bort igen.
  • Ett tredje alternativ är att installera Ubuntu på sidan om Windows/Mac OS. Man väljer då med en startmeny vilket operativsystem man vill starta.
  • Ett fjärde alternativ är först prova på någon äldre dator, och då installera över Windows eller Mac.
Kom-igång-länkar:
Guide till att installera med Wubi – https://wiki.ubuntu.com/WubiGuide
Ubuntus svenska forum – http://www.ubuntu-se.org/drupal/
Guide till att installera Ubuntu (engelsk) – http://www.psychocats.net/ubuntu/installing
Mark Shuttleworth – blog : http://www.markshuttleworth.com/