Bankbluffen – så blir du blåst på dina pengar

Bankbluffen är en bok skriven av Joel Dahlberg, ekonomijournalist på E24, tidigare DI osv. Den kom ut 2009 men är fortfarande högaktuell i många avseenden.

För den vanlige Svensson kan det vara en riktig ögonöppnare, då den beskriver hur bankerna bär sig åt för sälja flera dåliga och dyra ”små” tjänster till kunderna. Framförallt gäller det storbankerna. Att det t.ex finns banker som tar betalt för till exempel Internettjänster 2011 fann jag helt otroligt. Jag skulle byta bank omgående.

 

 

Joel berättar historien om hur transaktionskontona ”0-räntekontona” kom till. Han förklarar varför bankerna är så måna om att du ska handla på betal och kredikort istället för bankkort. Han visar det förunderliga att vårat förtroende gör att de vi kallar ”säljare” i vanliga butiker kan kallas ”rådgivare” när det gäller bankerna.
Han ger ytterst goda skäl till varför du inte ska låta en aktivt förvaltat storbanksfond ta hand om dina pengar.Han skriver också om varför du bör kolla om den ränterabatt du fick vid bolånet verkligen är kvar.

 

Boken är verkligen en ögonöppnare, och jag har faktisk bytt bank(er) sedan jag läste den.
Den är fortfarande aktuell till det mesta även om det skulle vara trevligt att se en uppdaterad version. Något jag också saknar var ett kapitel om etiska fonder.

 

Här är några saker att fundera över, som kan få dig att byta bank..
*Visste du att flera storbanker som t.ex. Swedbank tar ut avgifter för Internettjänst (155 kr/år). De flesta andra banker gör det inte, till exempel Skandiabanken.
*Visste du att flera storbanker tar betalt för betal och kreditkortet fastän det ligger i deras intresse att kunder handlar med det. .T.ex Swedbank 195 kr/år. Flera banker tar inget betalt för dessa kort, te.x Skandiabanken.
*Visste du att banken får ca 68 öre/transaktion om du handlar med betalkort och 68 öre + ca 1.20 % om du handlar med betal och kreditkort. Tänk dig några miljarder transaktioner per år så ser du att det ligger i bankens intresse att du ska handla med betal och kreditkortet.
*Har du aldrig någonsin funderat på varför du inte kan få koppla bankkortet till ditt sparkonto (som har lite ränta) istället för transaktionskontot? Fråga din bank vet jag….
*Visste du att storbankerna ger sämsta ränta, både på transaktionskonton (t.ex. Swebank 0%) och sparkonton. Ett transaktionskonto med 0% innebär att du lånar ut dina pengar till banken, men inte får något för det, oavsett vad banken investerar dem i. Alla vuxna Svenskar har ett transaktionskonto., sk lönekonto. En mindre bank som t.ex. Skandia ger i alla fall en viss ränta på transaktionskontona. Öppnar du sparkonton på t.ex. HOIST kan du få flera % sparränta. Har du ett transaktionskonto med 0%, eller ett dåligt sparkonto kan du lika gärna låta pengarna ligga i t.ex. JAK-banken – där får du i alla fall sparpoäng.

*Var noga med att placera pensionspengarna i Indexfonder. Bankernas sk ”aktiva förvaltning” har visat sig vara sämre än Index i princip alla år, och är en stor inkomstkälla för dem. Gå inte heller på bluffuttrycket ”Fondindex” som avänds för att mörka att fonderna inte når aktieindex.

Länkar:
AB – Bankbluffen
Dagens bok

Köp boken?: 46 spänn som sparar hundra/tusenlappar

Annonser

Handelsbanken och Ubuntu

Här sitter man glad ihågen och ska prova sitt handelsbanken, för de stödjer ju GNU/Linux och specifikt Ubuntu.
Kollar hemsidan. Japp, stämmer.

Följer instruktionerna.
Ah, nexus, deras klient verkar fungera.
Installerar drivrutinen för Ubuntu… *Pang* fel systemarkitektur… endast 32-bitars.
Nej! Det är inte sant, man tillhandahåller bara ett paket för 32-bitar…
Till och med den gamla laptopen från 2005 jag skulle köra detta på har en 64-bits processor.

Snälla Handelsbanken, klargör detta i systemkraven – eller ännu bättre, tillhandahåll ett paket för x64 också. Det kan inte vara så tufft om 32-bitars versionen redan finns. De flesta som installerar Ubuntu idag kör nog en x64 variant.

Jag skrev ett mail och frågade, publicerar svaret här sedan.

EDIT:
Samma problem gäller skandiabanken . och förmodligen alla banker på den här listan.
Jag blir mer är riktig arg. Här omsätter man som bank ofantliga summor, men kan inte anställa några extra utvecklare för ett ge fullgott stöd till MacOS samt Linux.Hur sniket är inte detta av dem.
Jag uppmanar alla som kör ett GNU/Linux OS att skriva till sin bank och kontrollera detta! Och du som kör Mac gör nog klokt att kontrollera att det fungerar för dig med..